Detta har hänt:

Min hjärna är helt snurrig just nu. Först och främst vet jag inte om jag ska kalla honom pappa eller Harry. Helt i grunden är han min pappa, men om det mamma säger är sant, alltså det om att han inte vet vem jag är, vet jag inte. Han kanske inte kommer vara mer än Harry för mig, och jag inte mer än en tjej för honom. Mina ögon blir våta men jag blinkar bort tårarna. Än en gång går jag igenom planen i huvudet. Jag har nyss rymt hemifrån, vilket var steg två i planen. Steg ett var att övertala Johannes om att mamma visste om allt, och att han inte behövde oroa sig på något sätt. Ljuga måste vara min nya hobby. Steg tre var att hitta ett hotell, redan avbockat eftersom Johannes bokat in oss på ett litet hotell. Jag ska erkänna att Johannes är lite av en plånbok under den här resan. Steg fyra, hitta pappa. Steg fem, övertyga honom om vem jag är.

September 2027

”USA baby!” hojtar Niall och hissar upp handen i luften. Jag skrattar och de andra killarna ramlar in i attacken. ”Can you guys belive it?” Vi skakar på huvudena och jag drar filten tätare omkring mig. Trots att det är varmt i kabinen så känns det som om jag ska dö av kyla, säkert frossa på grund av min trötta hjärna. Tankarna på Penelope är aningen undansopade nu, hon fanns faktiskt inte i mitt liv mer. Jag hade ställt in mötet med henne när touren börjat. Hon hade tagit det chill, men jag misstänker att det egentligen kokade inom henne. Det är synd, men jag har Lena och Opal att tänka på. Penelope var bara en floppad flickvän jag hade för väldigt länge sedan. En flygvärdinna ställer ner en skål med nötter framför oss och jag norpar åt mig några. Zayn ser menande på Liam.

”And maybe we can find a nice chic to you, Ley.”

“Hehe, don’t think so.” hostar Liam och slår ner blicken.

”Why not! C’mon, it’s over with Danielle.” motar Zayn.

“I know, but I’ve another.”

“Okay, what’s her name, then?” jag ser hur färgen på Liams kinder stiger. Han kliar sig på näsan och ser sedan upp, rakt in i Zayns ögon.

”Kiley.”

”Sounds irish.” slänger Niall ogenerat in.

”Is she hot?”

”Yes, he is.” Zayn rynkar pannan och formar munnen till ett stort O medan han tänker. Han höjer ett finger medan han funderar på hur han ska uttrycka det. Niall hinner före.

”I knew it.” han ler stolt och gör tummen upp åt Liam.

”How?” frågar Liam artigt, men samtidigt lite nyfiket.

”He slept on my couch, with you. Fifteen years ago.”

“And that made you ‘knew’?” frågar Liam förbryllat. Niall rycker på axlarna.

“You and Dani never really work out, but around boys you were a different person.” Niall ler med sin perfekta tandrad. “You and Andy for an example.” Liams ansiksuttryck förändras hastigt, något ledsamt ligger i det och Niall kommer snart på sitt misstag. ”Sorry.” mumlar han lågt.

”It’s okay, I’m over it.” viskar Liam lågt. Vi sitter tysta en stund.

Jag tänker tillbaka på den dagen vi varit i studion. Liam hade kommit alldeles försent till repet, men när han väl kom var han helt uppriven. Han hade bara ramlar ihop på golvet och börjat skaka av paniken som flöt igenom honom. När vi frågat vad som hänt hade han hasplat ut sig den hemska nyheten: Andy hade cancer, skelettcancer. ”He’s gonna die” hade Liam mumlat i mitten av högen av oss. Då hade vi brutit ihop allihop. Niall hade sedan suttit tillsammans med Liam i ett helt dygn för att prata honom tillrätta. Ingen av dem berättade någonsin vad de gjort bakom den låsta dörren på hotellet, men båda dunstade salt när de kom ut.

Och det blev som Liam förutspått. Fredagen den 14 november hade Andy somnat in. Hans hand hade legat i Liams. De pratade ända in i slutet. Andy hade skojat om att han också borde få en fredag uppkallad efter sig, precis som Jesus. Ett kort skratt innan han slöt ögonen för att sova, sova förevigt. Liam hade varit utslagen i flera veckor. Inga trevliga minnen, och därför var Liam också extra känslig i det ämnet. Andy Samuels.

”Sorry.” mumlar Niall igen. Liam blinkar och sträcker lite på sig i den förstklassiga flygplansstolen. Vi blir beordrade att spänna fast oss, vilket vi såklart gör. Ingen säger något mer. Zayn pillar på sina armband och jag försöker komma på hur jag ska ha benen för att få till en bekväm ställning.

”Boring.” mumlar Louis utdraget och jag nickar. Tiden sniglar sig fram. Louis ser på mig och fiskar sedan fram sin mobiltelefon. Han klickar fram till ”music” och slår på en låt.

”Okay Niall, which song?” frågar han och höjer volymen lite. Niall skrattar med sina perfekta tänder och han ser ut att tänka efter.

”It’s Home with Michael Bublé.” Säger han säkert. Louis nickar.

”Your turn Harry.” Louis sätter på en ny låt och jag lyssnar noga in den.

”Listen with Beyoncé.”

”That’s right. Liam?”

”This is… Should I Stay Or Should I Go with The Clash.” Vi skrattar tillsammans åt Louis galna upptåg. Precis som förut kunde han samla oss som en grupp och få oss att göra något, hur simpelt det än var.

”An easy one, Zayn?”

”Little Bird, Ed Sheeran.” Louis slutar då be om våra namn och snart tjuter vi alla fyra ut namn på gamla klassiker från tiden då vi startat som ett band. En halvtimme senare ligger vi nästan och vrider oss på golvet. Musiken får oss att känna doften av gamla, goda tider.

”How’s Ed by the way?” frågar Liam och drar håret från ögonen. Hans kavaj spänner över hans bröstkorg som häver sig upp och ner.

”Good, I think.” säger jag med en axelryckning. ”And how’s Justin Niall? Heard that you played with him.”

”Long time ago, yeah. But he’s fine, talked to him last week.”

“Good to hear.”

“Crazy that we went bigger than him.” fnyser Zayn, vi ler och tänker tillbaka till den galan där Justin inte tagit till sig några awards medan vi fick flera stycken att bära var. Han hade i alla fall gratulerat oss och bjudit hem oss till chill hos honom. Efter det chillet’ började vi på ett stort samarbete som fullständigt revolutionerade världen. Tjejerna var galna.

Men nu fan, nu ska VI knocka New York City!

Det här kapitlet tar död på mig, inte nöjd över huvud taget. Men jag lägger just ner tid på nästa kapitel, vilket jag tror kan bli ganska bra.. hehe :)) 

Sorry att jag dödade Andy btw.

Tack för alla underbara kommentarer jag fick!

Det märks att ni för en gångs skull läste min eftertext, viktig fakta kan finnas här! 

Om jag får 15 kommentarer till imorgon kväll kommer en karaktärsbeskrivning på Haylee, Lux eller Penny ut. 

Vem föredrar ni? 

Dagens kommentar: